Petriskålar sterila – 20 st
59,00 kr
Petriskålar
Typ: Sterila, ventilerade, engångs
Färg: Genomskinlig
Material: Plast
Dimensioner, diameter ø: 90 mm
Sterila förpackningar om 20 stycken skålar.
Slut i lager
Beskrivning
Petriskålar
Petriskålar – Användningsområden
Inom mikrobiologi används petriskålar inom stor utsträckning. De används för att odla mikroorganismer som till exempel bakterier, jäst och mögel. Bland dessa organismer är det lättast att odla de organismer som förekommer naturligt på fasta eller semi-fasta ytor. Det medium som används är vanligtvis agar med de näringsämnen som är bäst anpassade till de organismer man vill odla. Det används även olika typer av indikatorer, färgämnen och läkemedel.
Petriskålar med näringsagar ympas med organismer av intresse och ställs oftast i inkubatorer med olika förhållanden (temperatur och CO2 koncentration) oberörda i timmar eller dagar. De ställs oftast upp och ner vända i inkubatorn för att minska risken av luftburna kontamineringar (till exempel mögelsporer). Vissa typer av skålar har rutnät markerade i botten för att lättare kunna beräkna mängden bakteriekulturer efter tillväxt.
Skålarna kan användas för att lokalisera kontamineringar genom att ta prover från olika ytor. Till exempel ta prov från olika områden inom sitt hem eller en fabrik för att lokalisera var en mikroorganism växer. För detta ändamål kan petriskålar som är helt fulla med agar användas för att lättare kunna prov från svåråtkomliga ytor. Detta är typiskt bra metod inom kriminaltekniken. Inom kemin används petriskålar då deras platta yta underlättar evaporering och uttorkning av fällningar.
Ett annat användningsområde är för lagring av prover som till exempel vätskor, gryn, puder, frön och insekter. Skålens bredhet och genomskinlighet underlättar att undersökning av prover utan att ta bort locket. Små levande organismer som parasiters och insekters beteende kan undersökas på detta sätt.
Det har även uppkommit en kultur av att skapa konst med petriskålar. Konstverk skapade genom att odla fluorescenta mikroorganismer i vissa mönster. För att få inspiration till egna konstverk får du gärna besöka vår Instagram sida!
Petriskålar – Historia, form och egenskaper
Petriskålarna är döpta efter den tyska bakteriologen Julius Richard Petri, som var den förste att dokumentera användningen av dessa skålar för odling av mikroorganismer 1877. Under denna tid arbetade Julius som assistent till den kända läkaren och bakteriologen Robert Koch vilka tillsammans vidareutvecklade petriskålen att ha en lock 1887. Detta för att hålla all former av föroreningar bort från näringen som hälls i skålarna. Agar började användas som näring i petriskålar under 1890-talet och är än idag den vanligaste odlingskulturen.
Petriskålen är en cylindrisk eller fyrkantig behållare med egenskaper beroende på dess avsedda användningsområde. Några exempel på dessa egenskaper är storleken/volymen och materialet vilket brukar variera mellan antingen glas eller plast av olika kvalitéer. Skålen har nuförtiden ett genomskinligt lock som sitter löst och är större än basen. Vissa skålar har även någon form av cirkulär utbuktning på basen och botten så skålarna är mindre benägna att glida när de staplas.
Petriksålar – Steril miljö och risker
Petriskålar brukade tillverkas i värmetåligt borosilicate-glas så de kunde uthärda sterilisering med extrem uppvärmning. Sen nya steriliserings-tekniker har uppkommit, till exempel elektromagnetisk strålning som inte involverar lika höga temperaturer, är petriskålar av plast det vanligare alternativet i de flesta labb. Detta beror även på att plast är lättare, och tåligare mot stötar.
När petriskålar fylls med näringsagar eller senare ympas ska detta alltid göras i en steril miljö. Antingen genom att använda sig av ett dragskåp med luftflöde eller att tända en låga (till exempel med en bunsenbrännare) för att undvika luftburen kontaminering. Alla ytor ska sprejas med 70% Etanol lösning och torkas ordentligt. OBS, arbete med brandfarliga vätskor och lågor är en farlig kombination med risker som bör utvärderas ordentligt innan några experiment utförs.
Några generella säkerhetsregler om eld och uppvärmning som bör följas:
- När man arbetar med eld (som till exempel bunsenbrännare) ska alla brandfarliga föremål hållas undan eller förflyttas så att dessa inte fattar eld.
- Långt hår ska sättas upp i en tofs, fläta eller dylikt.
- Inga löst hängande klädesplagg eller smycken som till exempel sjalar och halsband får bäras.
- Ha alltid tillgång till brandsläckare och brandfilt i närheten.
- Rikta aldrig uppvärmda behållare mot dig själv eller någon annan.
Recensioner
Det finns inga recensioner än.